Jaha då har man städat och pulat är hemma. Tänk att man alltid skjuter upp allting. Men det gjorde ju ingenting, för igår var det så soligt och varmt, trots att det var 1 oktober. Då passade jag på att njuta av livet. Bara var, men gjorde ju faktiskt en hel del med, trots att man inte tänkte på det just då. Konstigt så det kan vara. Igår var jag dock glad att jag INTE hade hunnit med att städa av altanen. Satt där och njöt i flera timmar tillsammans med en väninna och drack en stor kopp te. Vi pratade om en hel del, men framför allt pratade vi om våra före dettor och varför de inte kan se att det de gör och har gjort sårar. Eller ser de men orkar inte ta tag i det. Funderingar om de har en bokstav? Ja diskussionerna kommer nog gå vidare. Vi pratade också om kärlekens alla underliga vägar. Jag ser fram emot att möta kärleken igen, trots allt jag varit med om. Vet att det finns en man för mig där ute som kommer att fylla mig med kärlek så att min innersta tomhet försvinner.
Denna bild hittade jag på nätet på en sida som heter diabetes och gluten. Tänk så liten världen är, då min ena son har diabetes och gluten. Får nog ta och blogga om detta ämne någon dag om hur det är och om jag kunnat vända det till något positivt.
Ha det nu så gott alla där ute och glöm inte bort att ge människor kärlek. De som man minst vill ge det till är nog de som behöver det mest. Så tänk åtminstone en kärlekstanke/god tanke om någon av dem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar