måndag 3 oktober 2011

Letar/väntar på träningsdjävulen!!

Tänk så olika man hanterar olika sorters händelser som sker i ens liv. När min pappa, alldeles för ung gick bort så fick jag besök av träningsdjävulen. Det var faktiskt riktigt trevligt. Tränade minst fem gånger i veckan och var ute och gick en hel del utöver det. Jag och en underbar väninna åkte till och med till Tylösand på Spa, men inte för att vila upp oss utan för att testa lite olika pass. Vi hann med sju pass plus att vi gick ut och gick en lång sväng. Så underbart. Gissa vilka som kände sig nöjda de två dagarna.
Väl hemma så fortsatte träningen, till den grad att till och med en kollega berättade att hon hade ögonen på mig, så att inte träningen gick över styr. Men det gjorde den som tur var aldrig, utan jag mådde bara så bra som jag kunde just då. Visst jag tryckte väl en del av min sorg framför mig, för jag gick senare in i väggen. Dock tror jag att pga att jag tränat, plus gjort en del annat, såsom gått en dramapedagogutbildning så kom jag snabbt tillbaka.
Nu när jag var med om ännu en sorg, på ett helt annat vis eftersom det inte bara var sorg för stunden utan sorgen slog hela tiden till igen och det inifrån, på min själ. Där kunde jag inte värja mig och där det dröjde väldigt länge innan jag fick någorlunda lugn, detta gjorde att träningsdjävulen försvann helt. Jag letade och letade, genom att träna vid olika tiden. Men hela tiden så skadade jag mig på ett eller annat sätt, plus att jag aldrig fick tid att läka,  innan träningsdjävulen satt på min axel. Nu hoppas jag dock att jag kan locka fram honom lite. Har bokat in mig på några bodytoningspass, står på min crosstrainer ibland, går ut och går med goa vänner och ska komma igång med styrketräningen igen.



Så snälla, göm dig inte för mig mer nu utan kom fram. Det är så skönt när du sitter på min axel. 

Denna kväll är det dags för lite bodytoning. Ska bli spännande att gå på detta pass, då jag bara gått två pass innan och det för en annan tjej. Så alla där ute, se till att träna (med måtta) så mår du lite bättre i alla fall.

Kämpa på, precis som jag, så kommer vi nog igång. Kramar i massor! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar