Saknad

Jaha då sitter man i sin ensamhet och funderar. Barnen sover, förhoppningsvis. ( I alla fall de två minsta, den store han är på galej :) ). Det är då man känner att man saknar någon. Någon som kramar en och ger en kärlek. Någon som man bara kan sitta med och inget göra eller fylla upp massvis med timmar tillsammans med. Jag förstår inte dem som trivs för sig själva. För det kommer jag aldrig att göra. Jag trivs som fisken i vattnet när jag har fullt med folk omkring mig. Så skönt ikväll när jag fick oväntat besök, tyvärr var det ju en väninna, så fel kön (ASG). Tänk att få sitta med tända ljus, det gör jag ju redan, ett glas av något gott, det gör jag ju också och en mysig omtänksam man vid min sida. Att när det blir fredag, och man är lite extra trött, så får man lite massage och någon som ser mig på ett annat sätt än släkt, vänner och barn.
Det finns, naturligtvis, också en annan sorts saknad i mig. Saknar mina underbara vänner neråt landet. En härlig semesterväninnna, fd granne och teaterkompis (som jag har upplevt så mycket med, både härliga och mindre härliga, trots det är vi fortfarande supervänner trots att vi inte ses så ofta) , en underbar före detta kollega (som tur är fortfarande en av mina bästa vänner, vi var som yin och yan kompletterade varandra så bra, vilka jobbdagar det var trots allt, kommer alltid komma ihåg de fula skyltarna vi rev ner mm), min vän en bit längre ner i Småland, som finns där när man behöver (det är bara att ringa, trots att vi i stort sett ses en till två gånger om året så vet jag att hon finns för mig om jag behöver), en av mina äldsta vänner, (som jag har gjort så mycket med, periodvis så hörs och ses vi inte på flera år men trots det så är hon en av de jag ringer först om jag verkligen behöver någon) och så en relativt ny vän (som jag lärde känna tack vare att vi hamnade i samma lilla by några år och att våra barn gillade att leka med varandra, en av mina vänner som jag vet finns där i vått och torrt).
Tänk vilken tur jag har så bär på denna saknad. För det visar hur rikt mitt liv är och har varit. Dessutom så har jag ju turen att ha vänner på nära håll också samt vänner som kanske inte står en riktigt lika nära men som ändå finns där i mina tankar för att de har hjälpt mig med både det ena och det andra. <3 <3
Saknar naturligtvis familjen också, men det är en annan slags saknad.
Faktiskt så saknar jag även min fd, som vän, för han har så många fina sidor, synd bara att de mindre bra fortfarande gror i mig, fast mycket mycket mer sällan och med mindre börda. Lustigt vore det annars med tanke på att har man levt i så många år tillsammans så blir en tomhet efteråt. Ska verkligen fokusera på allt bra vi gjort när jag ser honom så att jag sprider lite mer positiva tankar i världen. De onda har vi haft tillräckligt av.

Sist men inte så saknar jag min underbara pappa så mycket. Trots att han nu varit på andra sidan flera år nu så är han saknad. Han finns i mitt hjärta och jag tänker så mycket vi gjort tillsammans. Fast jag tror faktiskt att han finns här i huset och vakar över mig på ett eller annat sätt. Antingen han eller någon annan av de som jag har hållit kär, såväl släktingar som vänner som nu finns på andra sidan. Skickar en tanke till er alla.

Saknaden fyller mig ganska ofta, ibland kan den naturligtvis sprida lite negativa tankar, men då tänker jag snabbt på allt positivt med saknad och så känns det genast mycket bättre. Livet kommer att fyllas med mindre saknad och mer glädje och kärlek så småningom. Att det inte har kommit tidigare är för att jag har behövt läkas, tror jag, och att jag vill gå in i ett nytt förhållande utan att ha med för mycket problem från mitt förra.

Ha det gott nu alla och tänk på någon som du saknar med glädje. Det betyder att den personen har förgyllt ditt liv på ett härligt sätt.