Lycklig mamma!

Ja det är inte så mycket som krävs för att man ska känna sig glad och lycklig. I morse sjöng min mellanson tillsammans med en kompis ensamma på luciatåget de hade i skolan. Och de var så duktiga. Det lever man på länge. Men det som sedan har gjort mig glad idag med är att storsonen skrivit till mig: Jag håller ju på att skärpa mig nu.
Så sköna ord, ni kan inte ana. Och jag märker att allt tjat och prat har gett en liten push åt rätt riktning. Jag känner verkligen att nu är han själv med på tåget igen. Det kanske kommer några downs igen, men allt som går framåt är värt att njuta av. För många kanske detta inte är en stor grej, men för mig är det en sådan lycka.

Så jag säger till er alla: Njut av de små lyckostunderna, för då blir livet mer njutningsbart mina vänner. Lyckokramar från mig.