Fick vetskap om att trots att jag bara lämnat ut denna adress till vänner så har någon lämnat den vidare till min före detta. Så man fick "höra" ett och annat. Först tänkte jag att stänger ner bloggen men efter funderingar kom jag fram till varför ska jag göra det? Jag står för det jag skriver här,
det är mina tankar till mina vänner. Om sedan någon annan vill in här och läsa och tycka till så gör gärna det men till mig och inte till någon annan. Annars skulle jag vara glad om ni inte läste den då ni inte har hela bilden. Det som var livat nu i och med min blogg var att min fd kände sig påhoppad efter vad jag skrivit. Men detta är mina tankar. Jag känner så här på grund av vad som hänt i mitt liv. Då jag har haft storsonen själv i två år vill jag inte mista honom. Därför var jag rädd att jag skulle göra det eftersom hans pappa erbjuder honom olika saker på grund av olika omständigheter. Men om man är min vän så vet man också varför jag reagerade som jag gjorde, att det är för att jag av hela min önskan önskar att sonen fått ett: Du och jag gör något tillsammans.
Det står också i min blogg men tidigare. Jag kommer inte att be om ursäkt för det jag skriver är mina känslor. De baseras på olika saker men framför allt baseras just dessa känslor på att jag inte vill mista min son och var lite rädd för att göra det samtidigt som jag verkligen, för hans skull, önskar att han och hans pappa får en härlig relation. Läs helheten så att ni förstår. Eller låt bli att läsa. Jag har nog med mitt liv ändå utan att få en massa taskigheter kastade på mig.
Till er som är mina vänner: Jag är så glad att ni stöttar mig och har stöttat mig. Utan er hade jag inte varit den jag är idag och hade säkert varit inlagd ett tag. Ni vet hur glad jag är över att ni finns.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar