Saknar dig pappa!

Idag är saknaden efter dig pappa stor. Tänker på dig med kärlek och längtan. Vill att du ska finnas här hos mig och ha med dig dina godispåsar till barnen. Vill att du ska hjälpa mig att hitta ny bil och ut och åka med mig på guppiga vägar så att det killar i magen, där vi sedan plockar alla våra ängabollar. Saknar dina kramar och att sitta på altanen och diskutera saker med dig. Är rotlös utan dig, trots att det gått en hel del år sedan du dog. Men du är där du säkert mår gott nu, har trevligt med dina bröder, farmor och B.

Hälsa S och säg att jag är tacksam för att han kom till mig i drömmen och värmde min själ. Att en gammal barndomskompis kommer till en och visar att man fortfarande bryr sig är underbart. Ha en härlig Kristihimmelfärdsdag och gör något tokigt i himlen. Jag har några verkliga änglar som tar hand om mig så saknaden kommer att göra mindre ont snart igen.

Tystnad eller inte tystnad, sluta skriva eller fortsätta skriva, det är frågan det.

Fast egentligen vet jag ju redan svaret. Då att skriva av sig är terapi för mig så kommer jag fortsätta att skriva här. Det är sådan jag är, trots att vissa stör sig på det. Det är så att jag igår kväll fick ett sms från min fd igen (och ja jag vet att han säkert läser det här och då får det väl vara så jag kommer inte sluta skriva ändå).
Denna gång var det så, eftersom att han följer min blogg tydligen, att han skrev att han redan berättat för mina föräldrar om att han var otrogen och även för sina föräldrar. Och hur jag kunde älta något sådant här fortfarande. Om jag nu behövde i min själsliga resa för att läka berätta så hade han redan gjort det.
Jag tänker inte tömma ut mitt svar här kring varför jag skriver mm, utan ni mina vänner vet varför. Om någon annan vill veta så får de fråga mig.
Ni andra som läser bloggen för att uppdatera min fd mm, varsågod. Jag har aldrig stuckit under stolen med att jag periodvis mår dåligt över hur han behandlat mig och vänder allting att det är jag som är hemsk. Vet att detta är min bild och den kommer jag fortsätta att ha. Men att man kan få att det är mitt fel för att jag vill berätta för folk jag bryr mig om vad han gjort, ja det talar för sig tycker jag. Och det är också mina tankar.
Det som är skönt i det här är att nu blev vissa saker lättare i mitt bröst, och att jag verkligen har fantastiska människor i mitt liv. Fantastiska människor där jag kan ha mina dalar, men där jag också har hur kul som helst och känner mig trygg.

Njuter av lördagen trots ensamheten.

Då bestämde jag mig för att faktiskt fullt ut njuta av lördagen (ja hela helgen egentligen). Igår när jag satt hemma själv så tänkte jag, vad i...åk och besök vänner i stället för att kolla på hockeyVM själv. Sagt och gjort, det blev en mysig kväll. Men när de skulle hoppa ner i bubbelpoolen så åkte jag hem. Kände mig lite trött och sliten, trots att jag hade med mig badkläder.
Idag så var det nära att jag hamnade framför datorn alldeles för länge, nog för att jag suttit där en stund men jag har också hunnit med en del och dessutom bestämt mig för att njuta av lördagen också. Dammsugit hela huset, hällt i vatten i min badtunna och eldar nu för fullt. Varför kan man inte elda upp tunnan bara till sig själv?? Köpte mig några cider och kommer att krypa ner och känna hur vattnet värmer min kropp om  några timmar. Kanske kommer J med sin flickvän, kanske inte. Jag ska ändå ha en skön kväll. En så skön kväll jag bara kan i min ensamhet. Jag kan ju inte "fly" till vänner så fort jag är helt själv. Det är ju en del av mitt liv just nu.
I morgon kommer några av mina vänner och hjälper mig att slänga skräp så att trädgården blir lite mer trevlig. Ska bli skönt att bli av med en hel del.
På måndag får väl min mamma och min bonuspappa brevet jag skrev till dem. Ska skicka ett sms så att de läser det när de är själva och inte ska åka iväg någonstans. Men då har jag bockat av en sak i mitt själsliga liv.
Ha det underbart alla där ute. Var rädda om varandra och var rädd om er själ. Njut av såväl små saker som stora saker.

Härliga dagar trots allt

Har nu haft några "hektiska" dagar ;). Var ju som jag tidigare skrev på fest både i fredags och lördags. Och inte var det slut på festandet där, jag som väldigt sällan annars dricker. I går fyllde en kompis till mig 25 så det var dags för fest.  Trevligt och glädjande. Idag har jag varit ute och gått med goa vänner, därefter har jag pysslat lite med bilen.
I måndags fick jag veta att jag ska ha en etta till hösten. Både skönt och vemodigt. Trist att inte få fortsätta arbeta med min fina kollega. Dessutom hade jag trivts bra med en ny fyra tillsammans med de två jag  hade fått arbeta med. Dock var valet enkelt, eftersom jag inte är "färdigarbetad" kring vad som hänt mig.
Min fd:s sambos son börjar nämligen fyran till hösten och jag vill ha så lite ångest kring mig som möjligt. Inte så att sonen är jobbig eller något, det är en helmysig grabb. Nej då men det är de gånger man måste träffa föräldrarna till eleverna, som kan bli ångestfyllda.
Därför önskade jag att få börja med en etta. Har också dessutom alltid önskat att få börja med en etta och sedan ha den till sexan. Nu kanske det kan bli så :). En av mina fantastiska vänners dotter börjar ettan till hösten. Ofta brukar inte jag vilja ha mina vänners barn, men denna gång hoppas jag på grund av olika orsaker verkligen att jag blir mentor till henne. Får två "nya" kollegor, d v s två som jag aldrig arbetat med på skolan tidigare. Men det ska nog gå jättebra, brukar ju inte ha svårt att arbeta med olika människor ;).
Igår bestämde jag och en väninna till mig att vi ska starta en teatergrupp till hösten. Har velat det länge men orken har inte funnits. Nu känner jag dock att jag börjar orka lite mer, samt så finns det en till som drar i trådarna.
Alltså en spännande höst att se fram emot, även om jag just nu bara längtar efter sommaren.

Tuff men också rolig vecka.

Har nu bockat av 1,5 av de tre sakerna som min läkare tyckte att jag skulle göra.
I måndags frågade jag min son om när och hur han tycker att jag ska berätta för hans syskon. Svaret jag fick: När du är riktigt säker på att det hänt. Gissa om det kändes som ett slag i magen och ångesten kom krypande väldigt fort. Dock gick det bra och jag förklarade att jag var hundra procents säker på att det har hänt, att hans pappa tyvärr verkligen har varit otrogen. De personer jag fått reda på det av är några jag litar på till hundra procent vad gäller det här. Han svarade då att han tror att min mellangrabb redan nu kan vara redo men inte lillebror nr 2. Dock så var mitt huvud fullt av att hans pappa verkar ha sagt något. Är dock inte säker på det och tänker inte lägga ägna för mycket tankar på det, jag vet att det jag fått reda på är sant. Så är det, de som vill tro något annat tänker jag inte lägga någon krut på, förutom om det blir mina barn förstås. De är fortfarande lika kära för mig, även om de skulle vägra tro på mig.
Idag har jag skrivit ett brev till min mamma och bonuspappa. Då rann tårarna ganska rejält, men det känns skönt nu efteråt även om jag känner mig tömd på energi. Som tur är har jag en klok väninna, ja jag har många kloka väninnor, men just denna dag så var det en som skrev. Gör det nu av med det så att du kan må bra tillsammans med oss i sommar.
Resten av veckan har också  mysig och härlig så jag kommer snabbare upp igen.
Alla dagar har varit fyllda med bio, testunder, spel och mingel, lite vin och god mat samt underbara människor i min närhet.
I morgon läggs brevet på och sedan får vi se hur de reagerar. Tufft men nödvändigt.

Klok men ändå inte klok!

Jaha varit hos företagsläkaren idag. Han summerade mig så här, hur kan någon som är så klok vara så oklok och inte rädd om sig själv. Han var mycket bra och vi träffades i nästan två timmar. Han tror, precis som jag själv, att det största "felet" på mig är min sorg över hur jag blivit behandlad av min fd. Inte har det blivit bättre av alla annan stress men sorg ska arbetas igenom och inte tas tabletter. Om det nu inte är något annat fel på mig också. För jag ska ta en massa prover och har en liten förstorad sköldkörtel. Men väldigt liten så det är nog i så fall endast en liten del av mitt problem.
Läkaren sa att det finns tre saker som jag bör göra för att kunna läka så mycket som möjligt. Och det är att berätta och berätta och berätta.
1. Berätta för mamma och min bonuspappa, för att kunna gå vidare. Antingen genom att skriva ett brev eller ringa, men de har rätt att veta.
2. Berätta för mina fd svärföräldrar. Detta för att de ska veta inget annat. De har också rätt att veta att det inte är jag som betett mig illa i deras sons och mitt förhållande.
3. Berätta för mina två minsta söner. De har rätt att veta varför deras mamma mår som hon gör. Inte så att jag ska snacka skit om deras pappa utan bara sakligt berätta varför jag inte alltid mår så bra. Som förslag fick jag att prata med min store son och se om och när han tycker att jag ska berätta för hans syskon, eftersom han vet vad som hänt.

Tre tuffa saker att göra. Nr ett ska jag väl klara av, för det är dags att bry mig om mig själv. Inte skydda honom. Det är dags att de får veta, även om det är jobbigt. Detta för att de har all rätt att få veta varför jag valt den vägen som jag gjort. Att det inte är för att han "hittade" en annan utan att det är mycket mer kränkande.
Nr två och tre blir tuffare. Har väl alltid önskat att jag sakligt berättat för min svärföräldrar för att de ska förstå men samtidigt varför? Ja för att de ska förstå mig, det kan jag köpa. Svårt dock att inte låta som om man pratar illa om deras son. Att berätta för mina söner är ett stort  berg att bestiga. Är de redo, han hade så kloka svar på det läkaren. Att de nog annars kommer att vara arg på mig eftersom jag INTE berättat varför jag ibland mår så dåligt. Att det kan slå bakut mot mig om och när de får veta. Då är det bättre att det kommer från mig. Dessutom om jag bara berättar vad deras pappa gjort utan att prata skit om honom så kommer de älska honom ändå och inte må så dåligt, men än kanske för en liten stund.
Lite och grubbla på som ni säkert förstår. Men ett av tre är väl inte så dålig det heller ;).

Jag kommer samtidigt fortsätta leva och njuta av livet så gott det bara går. Ju bättre vardagen blir desto mindre av deppen kommer :D.

Var rädda om er alla där ute, jag försöker att lära mig det. Fredagskram

Underbar påsk!

Denna påsk har varit alldeles underbar, med tanke på att sönerna inte varit hos mig.
Började torsdagen med att bli bjuden på fika av en underbar man. Fortsatte kvällen med att mysa med min minsting hemma. Hade tänkt gå ut, men då sonen ville att jag skulle vara hemma och han sedan skulle vara två veckor hos sin pappa så kollade vi på lite film istället. Dessutom passade jag på att köpa löparskor så att jag kan komma igång och må bättre.
Fredagen då passade jag på att prova löparskorna för första gången. Gick väl så där, men då kan det ju bara bli bättre ;). På kvällen blev det förfest här för att sedan gå ut och festa lite. En trevlig kväll med härliga vänner.
Lördagen fortsatte i samma spår som fredagen. Först var det lite matlagning, gjorde goda räkpajer, kokade ägg och stekte lite prinskorv, medan mina gäster hade andra uppdrag så matbordet blev supergott. Det spelades spel, kampen mellan kvinna och man. Gissa vilka som vann, just det kvinnorna. Smile! Kvällen avslutades med tunnbad. Tyvärr blev inte tunnan så varm som det var meningen, men trevligt hade vi ändå. Minstingen kom och badade med oss och sov över här så det blev lite bonustid. Även mellansonen kom förbi en stund.
Söndagen startade med lite powerwalk innan det var dags att få besök. Att sitta och diskutera allt möjligt, både mindre roliga saker som härliga saker, drömmar mm, tillsammans med en man tillhör inte vanligheterna. Det var en stund där tiden bara sprang iväg och som jag uppskattade väldigt mycket. Inte blev det sämre av att kvällen avslutades med film tillsammans med honom och hans kompis ;). Filmen var helt okej, men sällskapet var desto trevligare.
På måndagen var jag ute och gick med en go väninna. Vi tog en lunch på fiket och hade en mycket härlig stund. Allt detta som jag varit med om är verkligen vardagslyx.
Att dessutom lämnat in min uppgift i matematik som jag haft att göra samt börjat med mina omdömen gör att det känns ganska bra idag med.

Hoppas att ni alla fått ha en lika trevlig påsk som jag. Kramar från mig till er!