Olika syn på olika saker

Jaha då reagerade hjärtat med tårar igår. Det blir ju så spontant när jag vet att mina barn inte mår gott.
Denna gång handlade det om min minsting. Han är en härlig men väldigt känslig kille. Nu hade han och en kompis, för ett tag sedan, hittat en cykel i skogen. Denna cykel tog de hem till kompisen och byggde om den, eftersom de älskar att konstruera med cykeldelar. Visst skulle de lämnat in cykeln till polisen först och att det var dumt gjort, men de tänkte ju inte längre.
Nu hade ägaren, en klasskompis till sonen och hans kompis, fått veta att det var hans cykel och ville ha den tillbaka. Och det med all rätt.
Det som för mig blev fel och som gjorde att jag reagerade så skarpt var att jag tyckte att straffet sonen fick av sin pappa var för hårt. Jag vet att sonen mår dåligt utan att få utegångsförbud i två veckor (hos sin pappa måste det blir för jag har INTE varit med och bestämt det). Jag vet att han säkert "gömmer" sig någonstans och gråter när ingen ser, för han menade ju inget illa. Och att då inte kunna finnas där det är en grym känsla. Som tur var kunde jag i alla fall skicka ett sms, till hans storebror och hälsa att jag tänker på honom.
För mig är det så att jag alltid diskuterar hur det blivit som det blivit och efter det ser hur vi ska göra för att det ska bli så bra det bara kan bli. Tror inte att straff är det bästa sättet och absolut inte vid ett sådant här fall när det uppenbart inte var något uppsåt i det.
Men jag och min fd har alltid haft olika syn på massvis med saker. Det är ju bara så att innan han kränkte mig så grymt så kunde vi diskutera kring detta. Vill han bestraffa så kan jag inget göra. Och visst tycker jag att det är bra om man kan hålla ungefär samma regler på båda ställena, men samtidigt vet jag att barn vet att så är det hos den ena och så hos den andra och mår inte speciellt dåligt över det om det är konsekvent. Jag kan inte göra något jag inte står för, så är det bara.
Idag är jag dock lugnare än vad jag var igår eftersom jag njuter av mina stunder med barnen och dessutom inte kan förändra mitt ex. Det är han som kan förlora på det här, inte jag.