lördag 17 november 2012

Underbara Lennart!

Har i dagarna fått veta att en person som betytt mycket för mig tyvärr  gått bort. Lärde känna honom när jag utbildade mig till dramapedagog. Han var en tokig, helmysig och så kärleksfull person, som hjälpte mig mycket både när pappa dog och jag gick in i väggen. Men en sak vet jag och det är att Lennart inte vill att vi ska sörja, fast visst har tårarna trillat, så därför kommer jag skriva av mig lite kring denna man.
Vi åkte och träffade honom en gång i månaden, från fredag em till lördag kväll. Fullt ös hela tiden, mycket skratt och fniss och en del vin på kvällen och söndriga luftmadrassen som lagades med tuggummi blev det när man fått förkovra sig med allt från avspänning (eller som min underbara väninna skrev, det var ju mest skratt och tok på avspänningen eftersom vi alltid var helt slutkörda) till KASAM (känsla av sammanhang). Ett av felen med ennart var att han var en riktig TE-förtryckare, smile, då han alltid glömde bort oss tedrickare. Det var nämligen så att Lennart hatar förtryck mer än många andra och det gjorde att vi alltid skämtade med honom när han ännu en gång glömt teet.
Där Lennart for fram, där sattes det hela tiden spår. Ingen förblev oberörd. Det fanns säkert en del som tyckte att han kunde bli för mycket, men för mig var han en man som gav av sig själv och faktiskt inte tänkte så mycket på vad andra tänkte om honom.
Tänk när han berättade för oss att han städar naken, så att hans barn var tvungen att se till att deras kompisar inte kom då det var städtime ;). Jag skulle kunna berätta många tokigheter kring denna man men det tänker jag inte göra. Jag tänker bara minnas alla våra stunder med glädje och skratt, så att han där uppe i himlen nu ser till att min underbara pappa och alla andra fina människor som finns där, ska få det underbart och roligt.
Jag tänker avsluta med en dikt, då Lennart älskade dikter. Denna dikt hittade jag på nätet och författaren heter Göran Hansson:

Vem gör poeten ?

Fråga nångång …
vem äger makten att plita ett
rim i en bok?
Vem bjuder in till ett
resonemang?
Vem skapar minnen att
tänka?
Fråga nångång …
Vem?


Vem leder ord till en
mening?
Vem rusar brått att
förstå?
Vem ger dig tiden att
vila?
Fråga nångång …
Vem?


Vem är din stjärna?
Vem ger dig kraft?
Vem får dig att tala?
Vem kastar dig bort?


Jo, makten att plita,
den bjuder dig in
och skapar ett minne
som leder till ord,
att brått dig förstå
så tiden får vila.
För du är din stjärna!
Du är din kraft
som får dig att tala
och sen kasta dig bort.


Frågar du sedan …
Vem?
Så säger jag,
bara du

Du.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar