Vissa dagar känner jag att ensamheten kryper sig på. Jag som är översocial har haft många tuffa dagar att tampas med. Fyller dagarna med liv och har det underbart ofta, idag har jag t ex suttit tillsammans med de bästa vännerna och myst över en kopp te. Firat en härlig tioåring och haft en bra dag. Men när man sen kommer hem då kryper sig ensamheten på. Vissa tycker då att men skaffa dig någon då och det kommer jag att göra. Men jag vill hitta en man som ser mig för den jag är och som älskar att kramas och ta på mig. Har inget behov av att fylla mitt liv med en man bara för att. Så jag får väl stå ut med att ensamheten kryper sig på ibland, jag vet ju att det är så och att en dag kommer min lycka också att skina fullt ut. Fördelen med min ensamhet är jag kommit så långt att jag INTE har ångest över att jag sitter och bara är. Tidigare tyckte jag att det var hemskt. Så ännu en lärdom jag fått ut av mitt liv.
Ha det superduper allihop och hoppas att ni finner frid i er ensamhet, när ni är det. För då njuter man mer därefter. <3 <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar