Vissa saker går bara inte bort. Att kroppen bestämt sig för att det är så man känner och så fortsätter man att känna så fast det inte är särskilt bra. Ja det är bara att konstatera att det som från början gjorde mig gott nu gör mig mindre gott. Detta för att det är så många fler känslor inblandade nu. Att då hjärtat vill en sak men hjärnan en annan, då är saknaden efter någon att hålla om svår. Att dessutom inte kunna göra något för den saknaden gör saken inte lättare. Visst, vissa människor tycker ju att jag ska passa på och skaffa en bara för stunden, men det är inget för mig. Jag behöver så mycket mer. Och under tiden så får jag helt enkelt nöja mig med att vara ensam, jag vet ju att jag tydligen väntar på någon som kommer att göra mig så lycklig. Men att han troligtvis inte är här för mig än. Det har både jag och ett medium tydligen förstått. Så under tiden som jag väntar på Mr Right, så får jag vara beredd på vissa ensamma nätter. Jag vet ju att det kommer att komma sååå mycket mer.
Ni som har kärleken hos er, var rädd om den och vårda den. Ni som inte har kärleken just nu, var inte rädd för att ge er hän. Jag väntar för att min kärlek finns runt hörnet någonstans. Kram på er alla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar