Och nu är det alltså dags för grabb nr två att vara på väg in ordenligt in i den. Efter en mycket trevlig kväll, baconlindad kyckling med hasselbackspotatis och rödvinssås, trevlig sällskap och vin, härliga diskussioner, så kom huvudvärken åter och jag gick och la mig relativt tidigt. Nu mitt i natten fick man gå upp och vara arg, för att sonen inte gått och lagt sig. Och hos mig är det så att man går och lägger sig inte allt för sent. Det vet de.
Så nu ligger jag här och inte kan sova eftersom jag fått vara "arg och sur". Dessutom är det ofta så att om jag måste vakna vid morgontimmarna så har jag mycket svårare att somna om. Naturligtvis är det en del i deras utveckling att testa gränser, jag har inte glömt min egen tonårstid. Det är bara frusterande att den där datorn ska vara så viktig att sömnen blir mindre viktig!
Jag vet också att hellre datorn på nätterna än att de är ute och flänger och far. De finns hemma och jag behöver inte "åka" så långt för att visa att det är jag som är föräldern. Dessutom bor ju denna son hos sin far halva tiden, så här får jag nödvändiga andningspauser från att vara en tonårsförälder.
Som sagt, tur att man hade trevligt, snyggt och diskussionsvilligt manligt sällskap här tidigare på kvällen. Nu blir det, igen, än viktigare att fylla på med egen energi och livskraft. Detta för att man då lättare orkar vara tonårsförälder.
Får mig bara att undra vad jag gjort för att förtjäna min avkommor. Inga tonårsrebeller eller stora utbrytsförsök.
SvaraRaderaTroligen har jag väl gjort allt mina skulle kunna tänkas göra..... :)
Kram.
Jo så är det ju ;). Glömmer inte min tonårstid heller, som tur är så är mina tonårssöner mycket lugnare i sitt trots än vad deras mamma var ;). Vill ju bara vara glad med mina barn...fast inte på bekostnad av gränser :). Kram
Radera