LIte av varje!

Jaha då tillhör man statistiken idag då, hemma och det är OS. Haha. Har varit förkyld och trött i kroppen länge och igår låg jag hela dagen. Eftersom min astma också fått sig en liten skjuts så stannade jag hemma idag. Hade nog kunnat gå, men fått gå på medicin och varit trött. Så jag valde att ta en dag hemma och bli bättre i luftrör samt vila. Så visst har det blivit OS-koll, men hade hellre varit frisk och på jobbet ;). Kollar på curling och hoppas på vinst för damerna, herrarna vann sin första. Försöker lära mig lite mer så att jag kanske kan ge något litet tips till Team Mattsson när de spelar SM om några helger, fniss.
Förra helgen fick jag en liten bekräftelse men samtidigt var jag nervös över om det skulle bli något taskigt sms mm. Sonen var lite full och kom hem. Han kom då upp och ville prata med mig. Vi skrattade lite indirekt åt det, då han är väldigt lik sin far i det syftet. Tar upp saker när de är onyktra, smile. Men han hade funderat på, vilket jag ofta också gjort, om det skulle hända hans moster samma sak som det hände min kusin, hur jag skulle reagera då eftersom jag inte pratar med min syster. Vi pratade lite kring detta som hänt och han förstår att jag valt min väg. Att det inte förändrar något, i alla fall inte nu. Han förstod det ännu mer när jag berättade att hans moster tyckte att det var viktigt att berätta för hans pappa att min kusin dött, än till mig (inte ens via sms). Det var detta som gjorde honom arg. Både på hans moster och hans pappa, för han tycker att man minsann berättar. Han tänkte direkt ringa, men vi pratade och kom fram till att om han ville prata om detta så skulle han göra det någon annan gång. Han var dock måttligt glad på sin moster. Jag berättade att hans pappa faktiskt skickat ett sms några dagar senare, men att jag tolkat det till att han beklagade sorgen för Linda. Han tyckte väl dock att hans pappa kunde meddelat mig direkt också.Vad som därefter hänt vet jag inte. Jag har dock klarat mig från sms mm, så det är för tillfället lugnt där. Det som värmde i mitt hjärta var att Jonnie verkligen sett hur ledsen jag varit över detta. Han kramade mig flera gånger och sa: Men mamma jag ser att du mår dåligt. Jag fick förklara flera gånger att jag gör så gott jag kan för att bli lycklig men att berget är stort. Han förstod mig, ville dock att jag skulle veta att han ser. Mitt fina hjärta.
Är så glad för honom då han fått fast arbete nu och livet går åt rätt håll för honom. Nu är det bara lite annat som vi ska fixa.
I lördags var jag hos vänner och kollade på melodifestivalen. Det var likörkväll, men då jag var hängig så var jag nykter. Typiskt, jag som älskar lite olika likörsorter. Men jag mådde ju bra dagen efter, hiha.
Känner att jag är på väg ur mitt mörker i alla fall, har plockat och städat, beställt grejer så att jag kan göra klart golvvärmen som har fått vänta ut mig och min ork. Målade min kista svart och blev helnöjd, att jag inte gjort det tidigare.
Denna vecka väntar mycket skojsigheter, så om jag nu skulle bli sjuk så var det ju rätt tid. Ska ha föräldramöte, fira en sjuttioåring samt så är det äntligen dags för mordmiddagen. Peruk, klänning och lite av varje är fixat. Maten handlas på lördag. Ska bli så kul att ha massvis med underbara vänner hos mig. Vi blir sexton vuxna, som ska försöka lösa ett mord samtidigt som vi äter lite gott.
Ha det superdupergott alla ni som läser min bloggg. Kram från mig!

Skrämmande!

Fick idag chansen att ringa ett medium gratis. Vi är många som är med på en facebooksida, tankekraft, och ibland finns det tider som man kan få ringa in och bara ställa en fråga.
Ikväll var en sådan kväll, en halvtimme. Jag kom fram, tänka sig vid första försöket, och ville naturligtvis veta hur det var, antingen med pappa eller lillasyster. Fick som svar att lillasyster var för tidigt att se/ få veta något om men samtidigt sa han om henne, att han trodde att det kunde vara henne han såg men bara diffust. Hon hade haft det jobbigt men nu verkade hon lugn.
Vad gäller pappa min så fick jag på den lilla tiden veta saker som, för folk som inte tror på medium, kan verka som något alla kan säga, men samtidigt så fick jag höra saker som verkligen kändes rätt in i hjärtat. Så skrämmande! Tvivlaren i mig har suddats bort mer, kändes verkligen som det kunde vara pappa.
Dessutom beskrev mediet vad som hänt mig lite grann och det var också helt rätt. Lyckoträff eller sant, ja ni får tro vad ni vill. Jag tror att det inte går att få in så många lyckosparkar. Så nu trillar tårarna, men av värme till min far och mitt liv.
Ha det gott, alla fina underbara människor.

Fredag och jag mår gott förutom lite molnande av huvudvärk/migrän som jag kurerat.

Jaha då var det fredag igen. Och visst njuter jag av dem, men jag gillar också mitt jobb så jag längtar även till måndagar. Skönt att känna så!.
Migränen har hängt över mig, vet ju att det blir så en gång i månaden. Men den är bara molande tack vare medicin och det kommer inte att bryta ut. Det är gött!
Har ikväll planerat ännu mer på min mordmiddag och dessutom fått veta att mina vänner som först tackat nej nu också kommer så nu har jag väldigt många av mina goa vänner nära den kvällen. Vi blir 17 st vuxna, om någon inte blir sjuk eller får förhinder, Greaseinspirerad klädsel och mat á la 50-tal. Eller vad sägs om:

Vitlökstoast till förrätt, mingel.
Hamburgare med bröd till huvudrätt
Antingen vanijglass med Coca Cola över eller chokladmilkshake med smak av dooleys. ( Ja egentligen skulle det vara lite annat i men då det är jag som ordnar med festen så blir det min smak som får ånjutas, fniss)
                                

 Rollspel och mordmysterie, ja det kan bara bli en lyckad kväll. Hoppas att den blir lite mer än lyckad. 

                    Ha en skön fredagskväll alla där ute, det har jag och har så haft hittills. 

Myser under värmefilten!

Då tänker jag bara skriva att jag njuter under värmefilten för att jag har haft en härlig dag. Skrattat gott med kollegorna och haft en skön dag med eleverna. Ska planera lite till ikväll och sedan kolla på någon bra film eller tv-serie kanske.
Om det inte finns något i min smak så får jag väl gå upp i sängen och läsa: Hundraåringen som gick ut genom fönstret. Vet att jag kanske är sent ute, men så är det när man inte haft tid att läsa speciellt innan. En skön torsdag.
Har även hunnit slösa upp lite pengar också, och det kan ju ibland kännas väldigt bra. Smile

En stund av tårar och saknad

Då kom det i fatt allt som hänt. På grund av ett litet sms så kom saknaden. Saknaden över alla som inte finns i mitt liv igen. Tomheten efter min syster och min kusin samt alla andra änglar.  Tårarna över att ingen finns nära som kan hålla om mig när jag känner så här. Saknaden över de människor jag valt bort i mitt liv pga att de inte tycker att t ex otrohet är så farligt. Tänk om man kunde röntga en människas själ. Alla fina minnen gör att jag trots allt för det mesta mår gott över allt vi gjort. Men just idag, just denna stund ska jag bara sakna dem en stund. Låta tårarna få rinna och inte kämpa för att vara stark. Jag äter ju inte medicin bara för skoj skull, kroppen visar ju att det faktiskt har blivit lite för mycket käftsmällar i mitt liv. (Tro nu inte att jag tänker vara pessimist så länge, snart ska jag planera en mycket rolig mordmiddag som jag ska ha tillsammans med vänner, men just nu tänker jag bara vara i min sorg.)
Många gånger har jag undrat om jag skulle valt en annan väg, men varje gång trots alla förluster, så får jag samma svar. För att jag ska bli så hel som möjligt så har jag gått rätt väg, inte den enklaste och inte den smartaste i vissa ögon men den som har visat mig att jag är rädd om mig. Och de människor som ser mig för den jag är.

Att njuta trots allt!

Tror att min resa har varit att se njutning i det lilla och att det inte är fel att vara själv eftersom jag inte är själv i mitt hjärta.
Trots att jag känner att kroppen reagerar, med att sova dåligt och med att inte vara hungrig, detta är ovanligt med tanke på att min matklocka brukar vara precis som Skalmans, så känner jag samtidigt att jag börjar bli rejält rastlös. Just nu vill jag hitta på något, men har barn i fel ålder, de vill inte göra så mycket med sin mamma. Konstigt nog, fniss! Kan få dem att spela lite spel och kolla på någon film ibland. Men när man frågar om de vill göra något så vill de inte. Fördelen med det är att jag med gott samvete kan sitta och kolla på hockey och skidor, samt slöa till annat som jag gillar.
Saknaden av snön gör sig gällande. Inte roligt att gå ut när det är så halt ute, men ska försöka hitta något annat där jag rör mig som gör att min själ ser ljuset till fullo fortare.
Dessutom ska jag fortsätta ha fester med mina vänner, spela sällskapsspel med några är redan inbokat, får ordna en middag snart, det var ju länge sedan. Får helt enkelt lita på mediumet att jag är rätt väg i livet. Så att detta år blir garanterat mycket bättre än föregående.

Skönt att bara få vara!

Idag har det varit en skön dag. Gjort lite nytta förstås, men samtidigt bara varit. Hälsade på min vän som inte mår så bra just nu och gav henne en riktigt varm kram samt lite goda lakritsskorpor, så smarriga, och Mors lilla Olle- te. Detta för att visa att jag finns för henne alltid. Vet ju själv hur det är med ångestattacker och orkeslöshet, även om min väg har stött på andra hinder än hennes väg. Dock vet jag att känslan som sätter sig i kroppen varken är skön eller rolig.
Den känslan finns fortfarande kvar hos mig, men mörkret börjar att spricka upp och ljuset sippra igenom.
Väntar på ett besked som kan hjälpa mig genom mörkret lite snabbare. Det vore görskönt om det blir så, för nu är det dags för ljuset att sprida sig och värma min själ och mitt hjärta.